Lars Hanson
Se filmklipp med Tora Teje och Lars Hanson från 1920. Canta Jesy Barbosa,1931, ”May”, Gösta Berlings saga m.m
Genom Kungliga Dramatiska Teaterns bildarkiv har jag fått möjlighet att återskapa de fotodokument som finns från Lars Hansons rollgestaltningar på Dramatens scener.
Mitt intresse för Lars Hanson väcktes av min tidigare chef på Stadsteaterns masköravdelning: Otto Ragneborn.
Otto talade sig varm för Lars Hanson och hans maskeringskonst. Otto hade arbetat tillsammans med Lars Hanson under många år, då han ännu arbetade på Dramaten. Denna anda präglade allt vårt maskarbete på Stadsteatern.
När jag 1997 fick möjlighet att förverkliga mitt projekt med namnet Teatermask, den moderna människans mask, med medel från KKstiftelsen och stiftelsen Framtidens kultur, föll det sig naturligt att forska kring Lars Hanson och hans roller på scenen. Vad jag fann var en stor bildskatt.
Tack vare Dramatens generösa inställning till mitt arbete kunde jag gå igenom hela bildarkivet pärm för pärm hylla för hylla. Bilderna valdes ut i kategorin Lars Hanson, Tora Teje, kvinnogestaltningar och farbrorn i konsten. Dessa bilder visades med kommentarer och all pjäsinfo på Dubbelcdromen Teatermask, den moderna människans mask, men då IT-tekniken förnyats och inte längre passar den så försöker jag att här återskapa en del av det som visades på cdromen. Bildvisningen kontrakterades och betalades.
Vem var då Lars Hanson?
Lars Mauritz Hanson, var född 26 juli 1886 i Göteborg, död 8 april 1965 i Stockholm.
Lars Hanson växte upp under fattiga förhållanden i Majorna i Göteborg och fick tidigt börja arbeta för att försörja sig med att spika sillådor och som plankstrykare. Han började att spela amatörteater med sina kamrater. Några skulle bli kända aktörer som Wiktor ”Kulörten” Andersson och Gösta Gustafson. Senare kom han och kamraterna till Arbetareföreningens teater. Lars Hanson utbildade sig till gravör. Med några av kamraterna från amatörteatern blev han s.k. bandaktör och anslöt sig först till Adolf Lindebergs sällskap och senare Max Molins, ett par synnerligen påvra teatersällskap som båda havererade ute i landsorten. 1906 åkte han till Stockholm och prövade in vid Dramatens elevskola och kom in. Några mer välbeställda Göteborgsborgare kom att agera mecenater för den unge mannen. Efter gamla Dramatens stängning 1907 kom han med i Axel Hultmans s.k. avskedsturné med Gustaf ”Frippe” Fredriksson och reste runt ända till följande höst, då det nya Dramatenhuset invigdes och elevskolan återupptogs. Andra elevåret blev han premiärelev och efter examen 1909 blev han först engagerad vid Svenska Teatern i Stockholm för en säsong. 1910-1913 var han vid Svenska Teatern i Helsingfors. 1913 engagerades han vid Intima Teatern i Stockholm, där han fick sitt stora kritikergenombrott samma år i Dynastien Peterberg. Här blev han bekant med Gustaf Molander och dennes dåvarande fru Karin Molander, som senare (1922) skulle bli Lars Hansons hustru. Han filmdebuterade 1915 i Mauritz Stillers Dolken, men genombrottet kom 1919 i Sången om den eldröda blomman.
Vid inspelningen av Gösta Berlings saga 1924 spelade han den manliga titelrollen mot Greta Garbo. Detta gav honom kontrakt med MGM i Hollywood där han kom att spela in sex filmer under perioden 1925–1928, mot Greta Garbo och Lillian Gish. Han gifte sig 1922 med Karin Molander. Det är kanske ingen överdrift att säga att paret vid denna tid kom att betraktas som något av tidens superstjärnor inom svenskt skådespeleri.
Via ett mellanspel i Hollywood med bl.a. ett par framgångsrika roller hos Victor Sjöström i filmerna The Scarlet Letter (Den röda bokstaven, 1926) och The Wind (Stormen, 1928), återvände han till Sverige där dock antalet filmroller blev ganska sparsamma. Däremot blev han från 1928 och framåt under flera decennier en av Dramatens ledande namn. Lars Hanson var utan tvekan mycket populär och när han återvänt var det många i Sverige i början av 1930-talet, särskilt yngre kvinnor, som i insändarbrev till Filmjournalen efterfrågade hans comeback vid filmen. Det blev också så småningom en del faders- och rena patriarkfigurer på film; mest notabla hans filmer mot den unga Ingrid Bergman i Valborgsmässoafton (1935) och På Solsidan (1936). Han spelade ytterligare några utpräglat goda fadersfigurer, den humane varvschefen i Konflikt (1937) och flottiljchefen i Första divisionen (1941), liksom några mer utpräglade karaktärsstudier som fyrvaktaren i Vingar kring fyren (1938), översten och representanten för ockupationsmakten i Det brinner en eld (1943) och poeten von Blankenau som blir martyr i Excellensen (1944). 1935 erhöll han den kungliga medaljen Litteris et artibus, 1945 Teaterförbundets guldmedalj, 1956 Kungliga Priset utdelat av Svenska Akademien och samma år tilldelades han det första O’Neill-stipendiet av Dramaten (tillsammans med Inga Tidblad). Han tilldelades även en rad ordnar såsom Kommendör av Vasorden 1 kl., Riddare av Nordstjerneorden, Kommendör av Danska Danneborgorden och Norska Sankt Olav Orden, Riddare av Finlands Vita Ros orden samt Officier française de l’instruction publique.
Lars Hanson var unik som svensk skådespelare i och med att han var med och arbetade redan med stumfilm och sedan drev utvecklingen inom svensk scenkonst ända fram till sin död på sextiotalet.
Lars Hanson tilldelades 1956 O’Neill-stipendiet. 1947 skrev Margit Siwertz en biografi om honom, helt enkelt betitlad Lars Hanson.
Hanson är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Lars Hanson dog dagen efter att Ingmar Bergman avskedat honom.
Lars Hanson hade en kolossal utstrålning, en total närvaro på scenen och en förmåga att förvandla sig: han kunde vara monumental eller en liten människospillra. Hans tolkningar av roller hos Shakespeare, Strindberg och ONeill lyser med bedövande kraft i svensk teaters historia. Vi får följa honom som fattig stuveriarbetargrabb i Göteborg till genombrottet som Gustav III och till de sista stora rollerna i Fadren, Lång dags färd mot natt och Dödsdansen.
Här visas mer än hundra rollfoton som tydligt visar Lars Hanson och hans stora intresse för förvandlingskonsten. Särskilt genial ansågs han vara som Strindbergstolkare, varför dessa roller bör ägnas speciell uppmärksamhet.
Lars Hanson – 122 Roller
De löjliga preciöserna , dräng, 1908-08-27
Borgaren adelsman, Skräddaren, 1908-08-27
Samvetets mask, Michl, 1908-09-27
Ett revolutionsbröllop, officerare, 1908-10-10
Antigone, soldat, 1908-10-19
Ett revolutionsbröllop, Du Bartas , 1908-10-24
Lifvets maskerad, Fredrik, betjänt hos baronen ,1908-12-01
Falska juveler, betjänt hos grefvinnan ,1908-12-19
Per Olsson och hans käring, bondpojke , 1909-01-09
Siste Riddaren, borgmästaren, 1909-01-22
Erotikon, betjänt, 1909-02-22
Rabensteinarns dotter, väktaren , 1909-03-09
Duvals skilsmässa, en bonde , 1909-04-20
Stamgästen, bisittare 1909-04-20
Macbeth, första officeren, (krigaren), 1909-05-14
Macbeth, Första hexan , 909-05-14
Paria, Herr Y, 1919-11-04
Valet, Robert Dalman, 1922-02-17
Pension Bellevue, Furst Kalinovski, 1922-03-10
Som ni behagar, Orlando, 1922-04-21
Sockenskomakarna, Iivari, 1922-05-11
Riddar Blåskäggs åttonde hustru, John Brown, 1922-08-26
Erasmus Montanus, Erasmus Montanus , 1922-09-26
Skuggorna, Jean, 1922-10-17
Nationalmonumentet, Rune, 1923-02-15
Schopenhauer, Arthur Schopenhauer, 1923-04-12
Den stora rollen, Ferdinand Hagert, 1923-11-14
Ett resande teatersällskap, Ölander ,1923-12-21
Othello, Jago,1924-02-08
Advokaten, Martigny, 1924-11-21
Hassan, Rafi, 1925-03-28
Han som fick leva om sitt liv, Daniel,1928-10-05
Sällsamt mellanspel, Edmund Darrel, 1928-11-03
Pelikanen, sonen, 1929-01-22
Siegfried, statsrådet Siegfried, 1929-03-20
Ärans fält, förste sergeant Quirt, 1929-10-05
Kung Lear, Lear,1929-12-06
Topaze, Albert Topaze, 1930-01-18
Marius, Marius, 1930-10-31
Fadershjärtat, Charles Battle, 1931-03-06
Elisabet av England, Filip II, 1931-03-31
Macbeth, Macbeth,1931-09-12
Spekulation, Jacques Tafard,1931-10-31
Den heliga familjen, Josef Schmidt, 1932-02-03
Cant , Thomas Cromwell, 1932-03-05
Majestät, Paul,1932-04-16
Den fule Ferante, Ferante, 1932-04-30
Vi, Wallenstein, 1932-11-06
Mäster Olof, Mäster Olof, 1933-02-18
Klaga månde Elektra, Orin, 1933-03-29
Blodet ropar under almarna, Ephraim Cabot, 1933-10-19
Amfitryon, Amfitryon, 1934-01-03
Tiden är en dröm , Nico van Eyden, 1934-04-14
Leopold, luftkonstnär, Leopold, 1934-09-27
En hederlig man, konung Henrik IX, 1934-10-23
Henrik IV, Henrik, prins av Wales , 1935-02-22
Hustrun, Jakob Hjelm, 1935-10-02
Ett drömspel, officeren, 1935-10-25
Maria Stuart, Robert Dudley, grefve af Leicester, 1935-12-18
Ett resande teatersällskap, Ölander , 1936-01-06
Romeo och Julia, Romeo, 1936-04-04
Brott och Straff, Raskolnikov , 1936-10-03
Till Damaskus (Del I), Den okände,1936-12-19
Eva gör sin barnplikt, Adam , 1937-03-18
Den svenska Sprätthöken, Greve Hurtig, 1937-05-05
Khaki, Hugin, general, 1937-11-12
Julius Caesar, Julius Caesar, 1938-01-08
Cirkus Juris eller De siamesiska tvillingarna, Domaren, Herr Besman, 1938-05-07
Mayerlingdramat, Frans Josef, 1938-10-07
Nederlaget, Thiers,1939-04-15
Tiden och vi, Ernest Beevers, 1939-04-20
Bridgekungen, Gustave Lorillon, 1939-05-20
Gustav Vasa, Konung Gustav I, 1939-11-03
Medelålders herre, rektor Hugo Backman, 1940-03-06
Möss och människor, George, 1940-05-09
Morgondagens män, King Mc Cloud, 1940-10-04
Carl XII, Carl XII, 1940-11-30
Rovdjuret , hennes son, 1941-03-21
Döbeln, general von Döbeln, 1941-11-14
Hamlet, Hamlet, 1942-03-13
Spöksonaten, Gubben, 1942-10-16
Helgonsaga, Magnus Erlendsson, jarl av Orkney, 1943-03-12
Kungen, Kungen, 1943-11-19
Till Damaskus II, den okände, 1944-03-17
Den heliga enfalden, hans Högvördighet Kanonikus Thomas Skerrit, 1944-11-10
Ödestimmen, Gehejmerådet Cassius, 945-03-02
En idealist, Konung Herodes, 1945-04-06
Karl XI, Karl XI, 1945-10-19
Det är från polisen, Kommissarie Gool,1946-01-11
Färjstället, Esbern, 1946-04-05
Pappa, Pappa (Clarence Day), 1946-09-12
Richard III, Gloster, sedermera Richard III, 1947-03-07
John Gabriel Borkman, John Gabriel Borkman, 1947-12-12
De vises sten, Albertus, alkemist , 1948-02-27
Din ungdoms hustru, Charles Josse, 1948-10-29
Stora Landsvägen, Jägaren, 1949-01-21
Paria, Herr Y, resande från Amerika, 1949-09-24
En dag av tusen, Henrik VIII , 1949-12-07
Ryttaren, Clemens, 1950-05-04
Erik XIV, Göran Persson, 1950-11-15
Major Barbara, Andrew Undershaft, 1951-05-18
Konung Oidipus, Oidipus, konung i Tebe , 1951-10-25
Pygmalion, Professor Henry Higgins, 1952-11-07
Måne för olycksfödda, Phil Hogan, 1953-04-24
Fadren, Ryttmästaren, Ryttmästaren, 1953-12-03
Myteriet på Caine, Kapten Philip Francis Queeg, 1954-11-12
Macbeth, Macbeth, 1955-04-03
Lång dags färd mot natt, James Tyrone, 1956-02-10
Ett stycke poet, Cornelius Melody, 1957-03-29
Utsikt från en bro, Eddie, 1958-01-10
Hjärtekrossare, Kapten Shotover, 1958-04-28
Paria, Herr Y , 1958-05-29
Dödsdansen, Edgar, kapten vid fästningsartilleriet ,1959-03-20
Rosmersholm, Ulrik Brendel, 1959-10-23
Till Damaskus, del I , Den okände, 1960-04-16
Fångarna i Altona, Fadern, 1960-12-01
Johan Ulfstjerna, Johan Ulfstjerna, 1962-01-19
Fadren, Ryttmästarn, 1962-05-26
Philoktetes, Philoktetes , 1963-02-06
Ställföreträdaren, Påven Pius XII, 1963-09-07
Krapps sista band (3 x Beckett), Krapp , 1964-02-15
Den yttersta dagen, Magnus, 1964-10-10